Ibland sitter och och drömmer mig bort till den tillvaro i livet som för mig skulle vara det absolut optimala. Medans många drömmer om rutiner, regelbundna arbetstider och fem veckors semester drömmer jag om motsatsen. Jag drömmer om att kunna lägga upp min arbetstid själv, att kunna jobba varifrån som helst, att kunna välja om jag vill göra jobbet på fyra eller tolv timmar. Jag drömmer om ett jobb som gör det möjligt för mig att resa, ett jobb som jag kan kombinera med mina intressen. Jag drömmer om att någon gång kunna livnära mig på mina intressen. Jag vill livnära mig på att skapa, på att inspirera, på att skriva, på att sy, på att göra gammalt till nytt. Jag vill inte ha ett sju till fyra jobb. Lika lite som det passade mig att sitta i skolan och studera passar det mig att gå till en arbetsplats dag efter dag. Att gå upp tidigt om mornarna för att hinna äta frukost, att halvsova på bussen eftersom morgonen inte är min effektivaste tid på dygnet.. Komma hem sent på grund av restider till och från jobbet, vara tvungen att spendera et timme av min tid på raster på jobbet fast att jag inte behöver ens hälften av tiden, det passar inte mig. Det är inte jag. Jag skulle trivas så jäkla bra med att jobba hemifrån, att jobba de tider och dagar som passar mig, att få betalt efter hur mycket jag gör, inte hur mycket tid jag spenderar på jobbet. Jag har på i princip alla tidigare arbetsplatser varit mer effektiv än andra, men ändå fått samma lön och det är ju något man trättnar på i längden. Jag ska kämpa tills jag når mitt mål och kan kliva upp ett steg på livets trappa.